Enkel rätstickad sjal!

Förra hösten köpte jag mig ett garn med paljetter. Ett riktigt glittrigt festgarn. Det har fått ligga till sig ända till nu eftersom jag inte vetat vad jag skulle göra med det. Jag tror att jag har krånglat till det onödigt mycket i mina tankar och gjort det lite för komplicerat för mig ända till jag faktiskt kom på att göra det enklaste man kan göra, nämligen en helt vanlig rätstickad trekantssjal. Varför har jag inte tänkt på det tidigare?

Här följer en sjalkavalkad och längre ner en liten beskrivning. Kanske är det fler som vill sticka sig en enkel festsjal? Garnet är Fame Trend Paljett, för övrigt.

Det blev en snutt garn över så jag virkade några blommor och sydde fast som pricken över i:et.

Det fiffiga med en sådan här sjal är att man kan använda valfritt garn och valfri storlek på stickorna. I det här fallet har jag ett ganska tunt garn (rekommenderade stickor är nr 2,5-3) till lite större stickor (nr 6). Då blir resultatet luftigare och lite glesare. Arbetet stickas uppifrån och ner.

Rätstickad trekantssjal:

Lägg upp 3 m och sticka sex räta varv. När du kommer till slutet av sjätte varvet, vrid arbetet 90 grader medurs och plocka upp 3 m längs kanten. Vrid arbetet ytterligare en gång 90 grader medurs och plocka upp 3 m längs uppläggningskanten. Nu finns det 9 m på stickan. Sticka 1 rätt varv.

V 1: Sticka 3 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 3 rm 

Det finns nu 13 m på stickan.

V 2: (avigan) Räta maskor hela vägen tillbaka. Vill man inte att omslagen skall bilda hål stickar man dem vridna, dvs i bakre maskbågen. Annars stickas de som vanligt och bildar ett dekorativt hålmönster. 

V 3: 3 rm, 1 omslag, 3 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 3 rm, 1 omslag, 3 rm (17 m på stickan)

V 4: Räta maskor hela vägen tillbaka.

V 5: 3 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 1 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 3 rm (21 m på stickan)

V 6: Räta maskor hela vägen tillbaka.

Så fortsätter arbetet med ökningar (omslagen) till önskad storlek. Text som är markerat med rött är mitten på arbetet. Det som är markerat med grönt är kantmaskor. Det som är markerat med blått är de maskor som ökar i antal efter varje rätt varv.  

Det skall tilläggas att jag inte alls är något proffs, att detta inte alls är något mönster som jag själv hittat på. Det finns många beskrivningar ute på nätet på enkla trekantssjalar och de kan göras på flera sätt. Detta är ett sätt. Googla så hittar ni nog fler beskrivningar.

Lycka till!

Pizzakväll på Mossen!

Köpepizza i all ära men pappas hemmagjorda är ändå bäst, fick vi reda på häromveckan. Det var ju glädjande men ändå lite otippat. När jag ibland frågar barnen om deras favoriträtt säger de (och jag tycker att det är lite genant att erkänna) "MAX hamburgare"... Hm! Hur har vi matuppfostrat dessa ungar egentligen, är min stilla undran? Så en kväll under tidig höst ställde sig den äkta maken i köket och bakade pizza. Det är verkligen inte första gången han gör det. Det händer titt som tätt och det brukar vara uppskattat men den här gången måste han ha överträffat sig själv för barnen visste inte till sig av lovord. Och plötsligt kom de fantastiska orden: "Pappas pizza är mycket godare än köpt pizza!" Ha haaa!!! (ett snäpp högre upp i föräldrabarometern)

Detta tog vi till oss och några veckor senare förvandlade vi Mossens lilla kök till Mossens Pizzeria där alla som ville fick göra sina egna pizzor. Variationerna var kanske inte så stora och spektakulära men det var inte det som var det viktiga. Det barnen tyckte om och som hamnade på deras pizzor var skinka, salami, svamp, oliver (gröna och svarta) och kapris. Min pizza skilde sig inte så mycket från barnens faktiskt men istället för oliver, kapris och svamp tog jag kronärtskocka och pepperoni (jag säger "fefferoni" men det ville datorns stavningskontroll inte acceptera...) på min. 

Barnen i kockutrustning!

Jag lovar att deras små händer var ordentligt tvättade. Hur det var med makens vet jag dock inte... :-D

Smaklig spis! 

(Ölen är till mig och den äkta mannen, inte till barnen om någon skulle undra...)

I väntan på julen!

Ordet Advent kommer av latinets adventus (Domini) vilket betyder (Herrens) ankomst. Det är den inledande perioden i det västerländska kyrkoåret  har jag precis fått lära mig. När jag var liten fick jag lära mig att Advent var I väntan på julen. Och så har det varit för mig i alla år. Advent är tiden före julen och julen börjar sedan på själva julafton. De senaste åren har jag dock börjat märka ett fenomen som smyger sig på, att julen börjar tidigare och tidigare för varje år för att sedan kulminera och avslutas på julafton? Eller är det bara jag som uppfattar det så?  

Hur kommer det sig? Min misstanke är ju bl.a. att jultomtarna kommer fram i butikerna redan i oktober men också att det på Facebook, Instagram och andra sociala medier läggs upp bilder med folk som dricker sin glögg i november, pyntar granen till 1.a advent och slänger upp alla tomtar till Halloween. Ja, då är man kanske lite trött på julen lagom till julafton och slänger ut julgranen ungefär till nyår. Alla får naturligtvis göra som de vill men jag är traditionell och konservativ (jävla bakåtsträvare...) när det gäller julen och väntar med alla tomtar och julgranar ett tag till. Däremot adventspyntar jag gärna och det är ju en viss skillnad (eller hur!). Så adventspyntat har jag gjort. Adventsljusstakar, adventsstjärnor, adventskalendrar och lite pepparkaksbak. Det är advent för mig. 

Varsågoda! Nu bombar jag bloggen med Adventspyntsbilder. Inspiresas eller förfasas - vilket ni vill! 

Glad Advent!

Adventsljusstaken i gjutjärn kommer fram varje år. Jag och mina två bröder fick varsin av mamma en gång i tiden. Själv har jag pimpat min lite med diverse apelsinskivor, spets och en klick gammalt stearin från förra året...

Jag föll för trycket att på modernt vis hänga små siffror på blockljusen. Det blev ju riktigt fint!

Kanna från IKEA, band från Panduro, korn från åkern och duk virkad av mig.

En halmkrans som stomme och diverse tygbitar, spets, kotte, knapp och torkade apelsinskivor och voila - en adventskrans. Den smala spetsen som hänger ner i mitten knypplade jag själv en gång i skolan för väldigt många år sedan och den uppe till vänster har jag virkat för inte fullt så många år sedan. De andra två är "köpespets". 

Höstens eterneller får leva ett tag till i ett litet ljusarrangemang.

Det här är en favorit! En adventskalender jag köpte för fem (?) år sedan. Varje "luckbild" dras fram med hjälp av en flärp på baksidan och bildar en 3D-efekt. När julen är över drar man tillbaka alla figurer och kan på så sätt använda den år efter år. Miljövänligt och praktiskt! :)

Virkade änglar med en pärla i mitten.

Orkidéer, grankvistar och kottar. Adventigt!

Pandurohjärtan i tre olika storlekar som jag målat i vitt, rosa och guld och sedan limmat ihop. Och så lite pärlor på det. Piffigt!

Här är en större virkad ängel. De förra är virkade i bomullsgarn och den här i lite grövre ullgarn. I mitten har jag satt en av Lilla H's plastpärlor. De små bilderna känner ni igen från förra inlägget.

Och så en liten ljusslinga som går på batteri. Tidernas uppfinning! Närmare julgran än så här blir det inte förrän lagom till möjligtvis 4:e advent eller så. 

På återseende! 

Snart advent!

Det pysslas trots allt en del här hemma. När jag bläddrar igenom t.ex. Slöjd-Detaljers eller Panduros kataloger fastnar jag ofta (bland mycket annat) vid dessa ark med fina bilder. De finns med blommotiv, höstmotiv, halloweenmotiv, julmotiv, änglar och lite annat smått och gott som är fint. Och så köper jag dessa ark och har ingen aning om vad jag ska göra med dem... Många har i och för sig blivit julkort men jag känner att man ju borde kunna göra någonting mer av dem. Här någonstans (utanför julkorten) infinner sig en märklig idétorka. Men häromdagen krystade jag dock fram en idé att göra små enkelt inramade minibilder att ställa lite här och där i hemmet. Jag vet inte om det blev så bra egentligen men här är i alla fall resultatet. 

Snart är det 1:a advent - i väntan på julen.

En liten knappsamling

Jag har en liten knappsamling. En väldigt liten knappsamling. Den är så liten att den bara täcker bottnen på en liten glasburk. Men min lilla knappsamling är väl värd att visas tycker jag. I min lilla burk med virkat lock har jag samlat de knappar jag tycker extra mycket om. Inte för att jag har så många fler knappar. De flesta knappar är faktiskt bortlekta. När Stora S var liten samlade jag diverse knappar i en liten plåtask med en katt utanpå locket. Dessa fick hon ha att leka med, plocka med, sortera och pyssla med. En perfekt liten leksak som gick i arv till Mellan O och till Lilla H och som fick till följd att de flesta knappar kom bort... Men nu är det inte längre någon liten pyssling som plockar bland mina knappar, vilket gör det lite lättare att börja samla på dem igen.

Om någon är intresserad av det virkade locket på burken, kan ni läsa mer om det (och hitta en länk till en beskrivning) här.

De fyrkantiga knapparna kommer från ett par gamla tights som tillhört Stora S. Hon är fenomenal på att slita hål på knäna på sina byxor och dessa var verkligen inget ämne att försöka laga. Men innan jag slängde dem tog jag såklart vara på de dekorativa knapparna. Knapparna är tänkta till en kofta jag har påbörjat men som jag skall repa upp och göra om... Så småningom blir den nog färdig och till dess får knapparna ligga och vänta.

De här knapparna fick jag som en liten överraskning när jag beställde garn och knappar från Majas Manufaktur. En väldigt fin liten gest och väldigt fina knappar. De ger inspiration till en stickad kofta som börjar ta form i mitt huvud.

De här knapparna är fullständigt bedårande! De ska pryda en knäppningsbar polokrage på en "uppifrånochnertröja" som sitter på stickorna just nu. Mer om den får komma i ett annat blogginlägg. Hursomhelst tror jag det kommer att bli vansinnigt fint om jag lyckas ro i land mitt lilla frihands-projekt.

De här skall få pryda min svarta Pergola (länk till Ravelry).  En kofta med ett fantastiskt mönster men som jag valde fel garn till och som jag repade upp och som jag valde fel garn till igen men som jag nu har fullföljt i alla fall men ändå inte är riktigt nöjd med... Nåja, den blir nog användbar i alla fall men frågan är om den kommer på bloggen. Vi får se! Men knapparna är fina :-)

Virkad filt!

Jag har blivit "filtvirkarbiten"! Det började med min mormorsrutefilt som jag påbörjade redan förra hösten åt Stora S. Den tog mig ett år att göra färdigt, ähum. Men så blev den ganska stor också. Och som sagt, den är ju färdig så då är det väl på sin plats för nästa filt, inte sant?! Den här gången ville jag prova en annan variant. 

Det fantastiska garnet hittade jag först hos  Majas Manufakturs fina lilla nätaffär. Hos henne finns också fina, fina knappar, band och annat smått och gott. Gå in och kolla vetja! Länge kikade jag sedan och sökte på nätet efter ett passande mönster till detta fantastiska garn. Efter långt letande hittade jag till slut ett mönster i mina egna gömmor. Undanstoppat bland alla mina sparade mönster jag samlat på mig under årens lopp (ett tag köpte jag virkmönster på Tradera...) hittade jag ett gammalt tidningsurklipp från 1981. Och se - där var ju min filt. Nu har jag kommit så här långt! 

Om det är någon som är sugen på att virka sig en egen filt så finns mönstret längre ner, under bilderna.

Garnet heter alltså Tusindfryds Hverdagsuld och finns i många fina färger.

Virkad filt:

Mönstret är delbart med 4 plus 3

Virka löpmaskor till önskad längd, vänd och virka fm tillbaka.
V 1: 2 lm *1 st i var och en av de 3 första fm, 1 lm, hoppa över 1 fm *, upprepa fr *-* varvet ut. Avsluta med 3 st. Vänd alla v med 2 lm.
V 2: * 1 fm i var och en av de 3 st, 1 fm om lmb *, upprepa fr *-* varvet ut.
V 3: * Hoppa över 3 fm, 1 st om lmb, 1 st i den fm i föregående v mitt under lmb, 1 st om samma lmb, 1 lm *, upprepa *-*
V 4: 1 fm om lmb, 1 fm i var och en av de följande 3 st (som v 2).
V 5: * 1 st om lmb, 1 st i den fm i föregående v mitt under lmb, 1 st om samma lmb, 1 lm, hoppa över 3 fm *, upprepa *-* (som v 3)
Mönstret består av två olika varv. Ett varv med fm och ett varv med 3 st och 1 lm.
Byt färg efter behag eller gör den enfärgad.
Beskrivningen är ursprungligen skrivet av Ulla Karlsson.

Lycka till!

 Vill ni se fler bilder på filten (och annat stickat och virkat) kan ni alltid gå in å mitt Instagram. Där heter jag rikaulricha. 

Det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Att skriva om det som är svårt är svårt. Att skriva om det som är jobbigt är jobbigt. Så går det som det går när det gått för långt. Och när det inte går längre så går det som det går. Och så gick det som det gick när det inte gick längre. Och hur gick det egentligen? Hur är det nu? Hur kommer det att gå sen?

Ni som följt mig ett tag vet att jag i våras höll på att tappa fotfästet. Jag segade vidare, det blev semester och jag trodde att jag klarat mig över på andra sidan. Nu blev det inte riktigt så. Nu är jag sjukskriven och i full färd med att acceptera att jag är så pass dålig som jag är. 

Nu är jag sjukskriven och jag kan inte förstå att det var så det blev. 

När det har gått så lång tid, flera år av en nedåtgående spiral, blir det negativa känslorna till slut så normaliserade att man inte ser själv hur illa det är förrän man till slut gråter sig igenom dagarna på jobbet och inte heller finner någon ro hemma. Autopiloten startar på morgonen och man gör sig i ordning, lämnar på dagis och skola, kör vidare till jobbet. När autopiloten sedan stängs av och man inte ens kommer ur bilen. När man är som förlamad och musklerna inte längre vill lyda - då först förstår man att det kanske inte är så bra ändå.

När den nedåtgående spiralen dalat långsamt under flera år så blir fallet inte heller så högt, inte så dramatiskt, ingen kraschlandning. Det gör det också svårt att förstå hur illa det är, både för mig och troligtvis för omgivningen. Det har kommit sig smygande på men till slut finns det där och till slut förstår man. Håglösheten i våras. Avsaknaden av att vilja något, att inte ha lust till något. Man känner hur kroppen stretar emot, hjärtklappningen, oron och sömnlösheten. Inombords pågår en inre strid. Glöden slocknade, energin tog slut, glädjen försvann. 

Jag försökte pausa. Men hur gör man det när man har en familj att ta hänsyn till och ett jobb att gå till?  Semestern kom och jag trodde verkligen att de veckorna räckte för att ta nya tag igen. Jag trodde jag var igenom. 

Hela mitt liv har jag fått höra att jag är överkänslig, att jag överreagerar, att jag inte ska ta åt mig, borde gaska upp mig och tuffa till mig, inte vara så mesig. Då är det också svårt att våga känna efter (jag är ju bara överkänslig...), våga tro på att det jag känner är det rätta, våga tala om hur man egentligen mår för omgivningen men framförallt att våga inför sig själv. Rädslan för att hamna i en självömkande loop.

Men för en tid sedan dök det dock upp ett ord i mitt synfält: Högkänslig eller Highly Sensitive Person. Jag är benägen att tro att jag är en sådan person. Det skulle förklara en hel del och för mig är det en lättnad. Framförallt att kanske de närmaste i min omgivning kunde få en större förståelse för vem jag är, vilket också skulle hjälpa mig att tro på att det jag känner är verkligt och inte något nedlåtande "överkänsligt". Den som är intresserad kan gå in här och här eller Googla själv. Intressant läsning!

I våras behövde jag en paus. Det gick inte så bra. Nu måste jag pausa på riktigt - nu är jag sjukskriven. 

Paus! 

Paus - på riktigt.

Oktober

Oktober. Höst. Inspirera och inspireras.

Nå, ett litet försök i alla fall, inne som ute.

Bläckfisken är en god väns verk som gåva till min yngsta dotter. Den passade så fint in i färgerna här.

Flugsvamp! Kan man få nog av dem? Jag tycker de är fantastiska!

Höst på er!

Filten är färdig...

...och Svartpeppar är förtjust!

Man kan vara under filten...

Man kan riva och klösa i den...

Rulla runt i den...

Men till slut finns det annat som lockar...

Sorti...

Kvar blir filten och mina träskor! 

Efter den här bildsekvensen skulle man kunna tro att filten är till katterna. I alla fall tycks Svartpeppar tro det... Men från början var den tänkt till Stora S som under vinterhalvåret gärna virar in sig i en filt i soffan på morgnarna. Mest för att det är kul att göra en men också för att slippa de fula fleece-filtarna påbörjade jag en virkad mormorsrutefilt förra hösten. Lagom till denna höst är den färdig. Dags att påbörja nästa!!! Jag har redan garnet och färgerna i huvudet :-)