tisdag 29 april 2014

När jag ska laga mat...

Jag är ganska dålig på det här med mat. Det är inte så att jag inte kan laga mat. Det är mer att jag är lat. Väldigt lat och ofta tycker jag att det är fruktansvärt tråååkigt att laga mat. Tur jag är gift med en man som är mindre lat (i alla fall vad gäller mat). Nä, han tycker inte heller alltid att det är så lattjo att laga fantasifull mat varje dag men som sagt, han är inte lika lat som jag.

Men ibland, ibland händer det. Det händer ibland att jag lagar mat. Ofta när den äkta hälften är borta och jag faktiskt tvingas att åtminstone sno ihop något ätbart för barnens skull. Hade jag varit ensam hade jag struntat i det. Sån är jag! Men som sagt, ibland händer det att jag lagar mat och då kan den till och med bli ganska god. Häromdagen lagade jag en morotssoppa med cocosmjölk. Till det stekte jag knaperstekta bacon och vitlöksbröd... äh, okej då - den äkta mannen gjorde vitlöksbrödet men i alla fall.

Men det var häromdagen det. Ikväll var kocken borta igen och den lata skulle stå för kvällsmaten. Då ser det ut så här - halvfabrikat för hela slanten (men jag vill att ni observerar blomkålen som skymtar i skålen. Så det så!).

Och som kontrast till alla perfekta matlagningsbilder med avancerade recept - här kommer dagens matbild a la Ulricha:


Här har ni beviset. Blomkålen som ligger i den inringade skålen. Helt fördärvad är jag inte... :-)




måndag 28 april 2014

Att sova (eller inte) i tält!

Familjer som nattvandrar mellan varandras sängar på nätterna och vaknar någon helt annanstans än där de somnade har man ju hört talas om. Här hemma är det inte riktigt så illa. Det är bara en som nattvandrar och hon vandrar en kort sträcka till min säng och sedan är det bra med det. 

I helgen var det fint väder och ungarna fick för sig att de ville sova i tält. Visst! Absolut! Går jättebra! Fram med tältet och framåt kvällen startar något som kan liknas vid dessa nattvandringar jag tidigare nämnt men i en större cirkel så att säga. Det sprangs hit och dit och hämtades grejor och vem ska sova var och vem fryser och vems är den pannlampan och var är min pannlampa osv, osv. Jag  visste redan från början var jag skulle sova - i min egen säng och för ett kort ögonblick inbillade jag mig att jag kanske skulle få sova där ensam då lilla minsta H absolut skulle sova i tältet med de större syskonen. Den äkta maken trodde nog också att han skulle sova i sin egen säng. 

Det hela slutade med att jag faktiskt sov i min egen säng som jag förutspått. En stund senare slår ytterdörren och lilla H kommer in, lägger sig hos mig. Mellan O och Stora S sover (efter diverse spring) i tältet (som också förutspåtts) och den äkta mannen sover på altanen (!!!). Go'natt!

lördag 26 april 2014

En perfekt dag

I dag har det varit en sån där perfekt härlig dag. Fint väder, alla barnen glatt springandes ut och in med öppen altandörr, god mat osv osv. En härlig dag helt enkelt - som avslutades med en present från KattMaja...

Tack, Maja. Jättetack för jättesork (nåja, lite tacksam är jag ändå att det var just en sork eftersom de envisas med att käka upp allt vi planterar)! Glad och nöjd kilar Maja in med jättesorken dinglandes i munnen, släpper triumferande ner den på golvet framför våra fötter och kilar sedan bort till kylskåpet för att få lite burkmat... Tja, vad säger man? Byteshandel!

Trevligt, eller hur!



torsdag 24 april 2014

Glömsk, slarvig eller helt enkelt lite lat?

Påsken är över och snart är det dags att pyssla bort allt som man pysslade fram häromveckan. Men än får det faktiskt hänga med ett tag till. Allt detta jobb bara för några dagars firande. Nej, det får som sagt hänga med någon vecka till. Å andra sidan behöver det ju inte hänga med lika länge som den här figuren.

Hahaha! Mitt i all påskyra hittar jag alltså den här... Jag måste erkänna att jag sett den hänga där ganska länge men liksom inte gjort något åt det. "Just det ja, den där skulle jag ju ta bort", tänker jag och går förbi utan en tanke på agerande för att verkligen ta bort den - på riktigt och inte bara i tanken. För någonstans i bakhuvudet går tankarna vidare att när jag väl tagit bort den så ska den ju ner i någon julpyntslåda högt upp i ett förråd... och det är där någonstans som tanken på att ta bort garntomten fastnar vid just bara tanken.


Lite lat? Javisst! :-)




onsdag 23 april 2014

Besviken!

Jag blev så himla besviken på min misslyckade poncho (som jag måste repa upp en bit på och som nu får ligga till sig tills lusten infinner sig igen) att jag, helt fräckt, börjat på ännu en stickning. En "Svärmorssjal" i Rowans Tweed som jag köpte på vinst och förlust för att det var så fint.

Sjalen är hyfsat kul att sticka när man ser löv för löv växa fram och den blir nog fin i den gråblå färgen. Mönstret är dessutom lätt att lära sig utantill och jag har gjort som Dödergök och stickat tre maskor mellan löven istället för två. Detta för att få en lite vidare sjal (fast Dödergök har stickat en Candle Flame men principen är densamma). Mönstret hittade jag här. Jag har valt att sticka i ett tjockare garn än sjalarna på bilderna men jag tycker absolut att det här funkar också. Med tjockare garn alltså. :-)




När den är färdig ska jag bara sträcka och spänna upp ("blocka") den en aning. Jag vill ändå behålla en del av "buckligheten" i löven. En sjal till de lite kyligare vårkvällarna eller de kyliga klara höstdagarna.



måndag 21 april 2014

Det populära handfatet

Ända sedan vi fick barn har jag haft sällskap på toaletten. Jag har suttit på toaletten och uträttat diverse behov (ursäkta mig att jag blev lite mer personlig här än vad ni kanske ville läsa om men...) med barn i knäet och både tröstat och kramat ledsna barn, ammat hungriga (och ledsna) barn, kramat och skrattat med glada barn, lyssnat på pratglada barn osv, osv. Jo, jag vet att det finns lås på dörren men vem fan kan skita med ett gråtandes barn utanför dörren, som dessutom bankar på densamma och vrålar "maaaaammaaa" med förtvivlan i rösten. Nä, då får de hellre var där de vill - hos mig. 

Hursomhelst börjar barnen bli "stora" och är inte längre lika benägna att traska efter mig vart jag går. Det börjar med andra ord bli lite tomt på toaletten. Lite för tomt för en som vant sig vid sällskap. Men inte behövde jag oroa mig inte - numera har vi ju kattungar. Sällskapliga sådana dessutom. Handfatet är bästa stället...





Mjauuuu!




lördag 19 april 2014

Påskens dukade bord!

Den här servisen var det tänkt att jag skulle få av min mamma medans hon ännu levde. Nu blev det inte så. Jag fick den istället strax efter att hon gått bort.

Den skall vi duka med ikväll. Lägga de kokta äggen i den fina hönan, lägga upp gravad lax, rökt makrill, järpar och rökt fläskfilé på de fina uppläggningsfaten, sätta ljus i tupparna och kanske lägga någon blomma i de små urgröpningarna i kycklingarna (som nog är tänkta till salt).

Min mamma var mycket fäst vid all BoFajans-keramik som kom från hennes pappas fabrik. Många minnen finns i de sakerna, för henne så starkt förknippade med min morfar. Vi ska duka med Påskservisen för första gången i kväll och jag hoppas att hon kommer att se det, för jag vet att hon skulle uppskatta det så mycket, min mamma. Jag önskar att hon fick vara med och äta tillsammans med oss.








Stora S, Lilla H och jag plockade violer, svalört och plommonblommor och la i de små kycklingarna.











fredag 18 april 2014

Glad Påsk!

Och nu har huset fyllts med vackra blommor också.  Rosor och tulpaner visade sig vara en vacker kombo. 


Håll till godo!













Glad Påsk!



torsdag 17 april 2014

Trist stickning!

Det är verkligen inte roligt när man precis (otåligt) blivit klar med något man stickat och man inser att det inte blev bra - inte ens i närheten av bra. Hur kan det bli så tokigt? Som vanligt (när saker och ting skiter sig) kan det ju absolut inte bero på mig (det är ju så klart precis det det gör men...). Så i vanlig ordning skyller jag på något annat, i det här fallet garnet, stickorna och mönstret. Något annat kan det ju faktiskt inte var fel på.

Hursomhelst blev min ljusblå poncho klar häromdagen. Som jag har stickat på den. Som en tokig. På de sista varven började jag dock bli lite misstänksam... och mina misstankar besannades när jag väl hade maskat av alltihop - den blev på tok för stor i halsringningen och alldeles för kort hela plagget. Suck, suck och dubbelsuck! Men eftersom jag inte är den som är den så blir det helt enkelt till att repa upp en bra bit och sticka den lite längre och sticka den lite snävare i halsen. Sen tror jag den blir perfekt :-) Bildbevis kommer. Sen.

tisdag 15 april 2014

Sent omsider skall inspirationen vakna!

Men nu är jag ju faktiskt igång med något som kan liknas vid påskpyntning. Sent omsider men lite Påsk skall det väl bli här hemma detta året också. Påskägg skall fyllas och barn skall kläs ut och ägg skall kokas, ägg skall målas och sillen ätas (sen dör jag en långsam död...)

Nåja, flitig som ett bi har jag nu påskat till det i diverse hörn så nu är både jag och familjen i någorlunda påskstämning. Här är resultatet!



Det ljuvliga påskkortet har jag en gång fått av min mamma. Hon visste så väl vad jag tyckte om. Jag undrar förresten varför man inte skickar påskkort till varandra längre? Jag minns minsann att man gjorde det när jag var liten i alla fall.  



Feta hönor!

Några något slankare tuppar från morfar Göstas keramikfabrik BoFajans.



Påskhäst? Ja, varför inte! Den är gul i alla fall.







söndag 13 april 2014

Påskstress!

Usch och urk och trist och grått. Precis så känner jag inför påsken och påskpyntet, äggen och alla kycklingar. Hela vårvintern har jag gått och väntat på våren och påsken och allt pynt jag skulle dekorera lilla huset med. Alla fina käcka bilder jag skulle ta för att göra fina käcka blogginlägg. Och nu, nu är vi här och luften har alldeles gått ur mig... 

Det är stökigt, det är skitigt, golvet behöver dammsugas, tvätten behöver tvättas, tvätten behöver vikas, tvätten behöver komma in i garderoberna, saker behöver plockas undan osv, osv. Och innan allt detta är gjort är påsken över... Så deppigt! 

Nåja, nu ska jag i alla fall resa på mig och gå ut i förrådet och åtminstone kika på påskpyntet. Kanske det föds ett litet frö av inspiration vid anblicken av lite påskägg och någon kärring. Kanske det kommer upp något litet pynt och kanske det blir någon liten bild att lägga upp och kanske får jag hoppet om livet tillbaka :-)

lördag 12 april 2014

Mer nytt!

Ni må tycka att jag är fullständigt vrickad men jag har lagt upp ännu en ny stickning. Jag måste helt enkelt ha igång några projekt samtidigt för att inte tröttna och det finns ju dessutom så ofantligt mycket jag vill sticka. 

Hursomhelst hade jag två halva nystan kvar från tidigare sjalprojekt. Jag har länge funderat på om jag kan få ihop de två överblivna nystanen till en sjal. Så hittade jag ett mönster på en tvåfärgad sjal och voila - nu är jag igång. Men än vill jag inte avslöja mönstret. Måste se om jag ror i land detta först. Det är mitt allra första mönster på engelska så det kan bli knepigt. Men jag inser också att jag måste öva mig i detta då jag hittar fler och fler mönster på engelska som jag så gärna vill sticka. 

Bilden nedan visar det påbörjade projektet och jag måste erkänna att det inte ser mycket ut för världen än så länge. Men vänta bara... 



De två tidigare sjalarna jag stickat med de två garnnystanen är de här.










Och när jag skulle fotografera händer det här - så klart! Ser ni den lilla tassen?


Svisch!

Svosch!


...och så var den fotostunden slut... Suck!




torsdag 10 april 2014

Lite katthistoria!

Jag har alltid varit svag för katter och alltid drömt om en sån där mysig katt som gärna kommer upp i knäet och placerar sig där på ett sådant där självklart sätt som bara katter kan. 

För många år sedan, när renoveringen av huset precis påbörjats och vi bodde i husvagn på gården, kom det en liten vildkatt till oss. Han fick heta Elvis (jag är helt oskyldig till det namnvalet vill jag påpeka). Det tog honom en rundlig tid av misstänksamhet innan han vågade närma sig. Vi gav honom mat och lät honom komma till oss på sina egna villkor. Till slut kunde vi flytta in i huset och Elvis flyttade efter, med viss tvekan. Efter ett år lite drygt, hade han blivit så trygg att han kunde sova i vår soffa eller vår säng. Men i något knä ville han inte ligga. Efter många år hos oss dog han förra vintern i en, gissningsvis, ålder runt 14 år eller så. 

Så förra sommaren kom det åter en liten katt till oss. Lilla KattMaja Gräddnos. En liten grå och vit katthistoria som ville ha lite mat, bestämde jag. Hon var skygg och misstänksam men accepterade oss mycket snabbare än Elvis. Hon ville bli klappad och kelad med men inte ligga i soffan och ännu mindre i något knä. 

Under hösten började KattMajas mage växa och växa... Aj, då! Kattungar på gång. Fyra stycken levererade hon och två av dem har vi behållit (och KattMaja själv förstås). Ruff och Svartpeppar blev kvar hos oss och kan ni tänka - till min stora förtjusning ligger de mer än gärna i knäet och myser och spinner (och leker med mitt garn när jag försöker sticka...). Äntligen har jag fått, inte bara en, utan två katter som placerar sig i knäet så där självklart som bara katter kan. Mjau!




Ibland går det faktiskt att sticka också :-)




tisdag 8 april 2014

Alltså men va fa...! Här har vi klarat oss i alla år, med tre barn och allt. I en sisådär åtta-nio år skulle jag tro att vi faktiskt klarat oss. Men nu! Visst har vi sett anslagen på dagis, lapparna på skolan uppsatta på anslagstavlan, skrivna med stora bokstäver. Men det har liksom inte rört oss. Vi har liksom aldrig varit drabbade. Jag har liksom inte ägnat det så mycket huvudbry tidigare. Så när det började klia i hårbottnen häromdagen var min första tanke att jag måste byta schampo. Jäklar också, tänkte jag som precis köpt en ny flaska av den gamla sorten. Det var inte förrän jag beklagade mig för den äkta hälften i går kväll som myntet trillade ner. Jag mumlade något om att jag var torr i hårbotten för det kliade så och han mumlade något om att Lilla H nog också var lite torr i hårbottnen, för hon hade kliat sig i huvudet hela natten... Kugghjulen i min hjärna började röra lite smått på sig. Hm, hade jag inte sett någon lapp på dagis, hm, vad var det det stod på den...     Löss för helvete! Löss! Gaaah! Husdjur i håret!

Så nu har vi behandlat oss: mojjat in hår och hårbotten med mojs, tassat runt med fåniga små mössor på huvudet och slutligen kammat och duschat av alltihop. Samma procedur om en vecka igen och hoppas, hoppas det fungerar. Vi har också tvättat diverse örngott och huvudbonader som skulle kunna husera fler kryp och ägg av desamma. Och vet ni vad - så jädrans farligt var det ändå inte. Och nu kan vi sälla oss till skaran som alla har haft löss.

Men vi har klarat oss bra länge, det får man ändå säga :-)


söndag 6 april 2014

Knoppbyte!

Äntligen! Nu har jag bytt knopparna på min lilla byrå. Jag hittade dem här hos Majas Manufaktur. De var på REA så jag vet inte om det finns några kvar.


Före



Efter



Visst blev det en aning bättre! 
Tycker åtminstone jag :-)






fredag 4 april 2014

Restgarnstorka!

Alltså katter... igen! Jag har snart inga restgarner kvar att sticka snygga restgarnsprojekt av. Allt som oftast när jag sätter mig för en stunds välbehövlig avkoppling med en stickning i knäet (händerna) - så kommer det nio gånger av tio även en katt upp i mitt knä. Allt hade varit gott och väl om den lilla katten blott lagt sig till rätta och somnat eller nå't. Men nej, då skall man leka - med mitt garnnystan så klart... Så vad gör man då för att få vara ifred? Jo, man fiskar fram ett restgarnsnystan till lilla katten, vilket har resulterat i att restgarnsnystanen (vilket förfärligt tokigt ord...) snart är slut. Kattastrooof  kan man säga (jag hoppas ni uppfattade ordvitsen - kattastrof...       jaja...:-/ )!

onsdag 2 april 2014

Poncho

Mer nytt på stickorna! En av sommarens ponchosar är påbörjad. En poncho i ljusblått bomullsgarn. Blått är ju inte alls min grej. Inte alls min färg egentligen men ändå tycker jag ju att blått kan vara ganska snyggt (på andra), så jag får försöka ge den blå färgen en chans helt enkelt.






Blått är ju flått (men oftast inte på mig, tyvärr...)!


tisdag 1 april 2014

Hej vår!

Första april! 1:a april! April den första! APRIL! Ja men förstå att våren är här på riktigt. Äntligen! Även om det fortfarande kan blåsa snålvindar och drivisen lurar runt hörnet (ja, det händer faktiskt i Skåne också) så finns det liksom ingen återvändo. Träden blir gröna, (gräset behöver klippas... urk!), blommorna blommar och doftar (föreställ er doften av syren, smultronschersmin och spirea), fåglarna kvittrar och kvällarna blir så där långa och härligt ljusa.

...och det är ungefär nu som den stora vårstressen lurar runt hörnet... Det är ungefär nu som alla föräldramöten börjar droppa in. Det är ungefär nu som alla utvecklingssamtal skall bokas. Det är ungefär nu som dagis fixardag skrivs in i almanackan. Det är ungefär nu som skolans och dagis vår- och sommarfester börjar planeras. Osv, osv... Fantastiskt skönt att åtminstone alla födelsedagskalas är avklarade. Våra barns kalas alltså. Sen blir de ju bjudna själva :-)

Lugnar ner sig gör det först framåt midsommar - "och då vänder det", som min kära mamma alltid sa och syftade på att dagarna sakta men säkert blir kortare igen...:-/

Påskliljor i det fria!

En liten pion som överlevt sorkarnas framfart. Man får vara tacksam...

En lite mer tillrättalagd plantering!

En sandlåda (tom?)!

Ah! Här är alla sandleksaker... jag oroade mig i onödan.

Och slutligen - rabarber! Den lilla gröna svulsten ger hopp om rabarbersaftkok framåt sommaren. Barnens favorit tillsammans med flädersaft.