fredag 15 juli 2016

Sova och Stora S på äventyr

I vintras skrev jag om den stora sovrumsflytten i det här inlägget. Då bestämde de två barn som sovit i vårat sovrum, sig för att flytta in i barnkammaren till det tredje barnet. Det tredje barnet är stora S och det här innebär att alla tre numera sover i samma rum (ja, vi är lite trångbodda men det går då verkligen ingen nöd på oss).

Våra barn är väl som de flesta skulle jag tro. De tjafsar och bråkar om futtigheter, stort och smått och retas väl med varandra i största allmänhet. Men när det kommer till kritan så står de varandra väldigt nära. Om någon av de yngre barnen exempelvis drömmer mardrömmar har den äldre inget emot att de kommer och lägger sig i hennes säng. 

Sedan några dagar är stora S på sitt livs äventyr, fem timmars bilresa bort hos sin bästa kompis mormor i Småland. En vecka ska hon vara borta. Hon har lite hemlängtan men i övrigt klarar hon sig bra och får vara med om en massa äventyr. De två knotten här hemma säger inte så mycket om att storasyster är borta och saknar henne gör de ju absolut inte... 

Första natten stora S var borta sov de gott i barnkammaren utan större funderingar. Andra natten kom mellan O in till oss och sa att han hörde konstiga ljud. Han fick sova hos oss. Tredje natten kom han också in för att han var mörkrädd. Han fick sova hos oss. Nästa dag sa han redan innan läggdags att han inte ville sova i barnkammaren alls förrän stora S var hemma igen...:-) och den lilla råttan H hakade på och ville inte heller sova där förrän den trygga storasystern var hemma igen. Så nu sover jag och de två småknotten i dubbelsängen och den lilla pappan sover i barnkammaren...

...och efter närmare 11 år med barn i sängen var det tidigare en befrielse och lisa för själen att få sova själv under en period. Men nu kan jag äntligen uppskatta det igen och tycka att det är riktigt mysigt. Små, svala goa händer stryker på min rygg, pillar med mitt hår och ger mig lite magmassage när jag i går kväll mådde lite illa. Varma lena små kroppar som sover tungt, små lätta andetag från två små som sover så gott i trygghet hos mamma och äntligen kan jag tycka om det igen. 






2 kommentarer:

  1. Och jag som sover med min nyblivna tonåring uppskattar det mycket när han sover men inte alls när han är vaken. Jag är väl en sån där kylskåpsmamma : )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kylskåpsmamma har jag aldrig hört förut. Vad är det? Hursomhelst är du en mycket bra mamma som kämpar på under helt andra förutsättningar än jag. Heja dig! <3

      Radera